Hej morgon!

Väckarklockan ringer.
För vilken gång i ordningen är alltid lika svårbedömt.
Hjärnan skickar rätt signaler.
"Nu är det dags att gå upp".
Men inget händer.
Kroppen rör sig inte.
Hjärnan försöker med en slugare uppmaning.
"Om du inte går upp nu kommer du få bråttom sen."
Noll resultat.
Hjärnan börjar vekna.
"Hm...måste jag verkligen kliva upp nu. Kanske är okej att bli lite sen."
Kroppen är nöjd och börjar glida in i den efterlängtade sömnen.
Men vad nu! Hjärnan har en backup.
Nån sorts extraresurs av envist kom-igen-nu-driv.
"Kom igen nu! Sätt dig upp."
Med en uppgiven och missnöjd grymtning har kroppen inget val än att lyda, trots att den inte riktigt förstår varför.
Sedan börjar förvandlingen, som har en eskalerande utvecklingskurva.
Först det något självsvådliga hasandet till köket, förhoppningsvis efter så få närmöten med väggar och möbler som möjligt.
Där sker morgonens viktigaste aktivitet, tillagningen av det outeslutbara kaffet, med lite tur utan missöden som kaffepulver på golvet eller vatten på fel ställen.
Efter ett toalettbesök som mest går ut på att undvika spegelbilden (inte redo för den hårda sanningen än) är det svarta giftet äntligen klart att inmundigas.
Vilket sker under resten av morgonbestyren som normalt består av följande punkter:
- Irra omkring
- Leta kläder att gå morgonpromenad i
- Leta träningskläder
- Fundera om det går att kombinera promenad- och träningskläder
- Leta kaffekoppen
- Bädda/ta beslutet att inte orka bädda
- Hitta kaffekoppen i garderoben eller på något annat obskyrt ställe
- Ta på promenadkläder
- Leta jobbkläder
- Lägga fram extra träningströja (ifall morgonpromenaden blir väldigt varm)
- Sitta ner och betrakta urvalet av möjliga jobbkläder
- Bestämma jobbkläder och lägga fram dom
- Leta kaffekoppen igen
- Hitta kaffekoppen
- Diska den tredjedel av tidigare disk som fått plats i diskhon
- Ta fram ett nytt alternativ till jobbkläder
- Fundera över de olika alternativen
- Välja det senare alternativet (i 90% av fallen)
- Börja packa ner allt i väskan
- Vika om lite kläder för att få plats i väskan
- Inse att det även ska ner träningsskor i väskan
- Använda våld till att få plats med allting
- Göra grimas åt den sista, mycket svala, kaffeslurken
- Ta på ytterkläderna
- Leta nycklarna
- Bli varm under alla klädlager
- Hitta nycklarna
- Låsa dörren
- Stoppa i mp3-hörlurarna i öronen
- Knappa fram en lagom peppig låt
- Påbörja promenaden mot jobbet

Och under den här promenaden sker oftast den största förändringen. Kroppen börjar förstå att dagen har börjat.
Musiken driver på stegen.
Frisk luft och diverse synintryck fyller mig med glädje och kraft.
Innan jag hunnit halvvägs så går jag faktiskt ofta och ler!
Och tycker att världen ler tillbaka!
Det är helt underbart att kunna vända den initiala trötthetskänslan man vaknar upp med till sådan positiv energi.

På sistone har det dock tillkommit en ny faktor i mina morgonrutiner som både försvårar och förbättrar.
En annan människa att ta hänsyn till helt plötsligt!
En annan person  med andra morgonrutiner!
Anpassningen är en pågående process men hittills har det varit more gain than pain (förutom den morgon jag gick in i en cykel jag ännu inte är tillräckligt van att undvika)
För att understryka detta (och eftersom det här ska vara en positiv blogg) lägger jag in en liten lista som avslutning:

Fördelarna med att dela morgonen med Erik

- 50-50 chans att hjärnan har en allierad i sitt uppdrag att få upp mig ur sängen (vilket i och för sig innebär 50-50 chans att det istället är kroppen som fått en allierad)

- De gånger kroppen lurat hjärnan längre än vanligt har han gjort kaffe åt mig

- Det finns någon att luta det trötta huvudet mot när kroppen fortfarande inte tagit upp koffeinet än

- Ökad känsla av normalitet eftersom jag konverserar (efter koffeinet gjort sitt givetvis) med en riktig människa och inte mig själv

- Kortare tidsåtgång som ägnas åt kaffekopps- och nyckelletande tack vare ett par ögon till (vilket är en rejäl ökning eftersom jag bara använder ett öga själv)

- Morgonmys


Jag önskar er alla samma morgonförvandling och att ni antingen har eller får en motsvarande Erik (tyvärr finns den jag hittat bara i ett exemplar).

Nu är frukostgröten uppäten och det är dags att börja jobba!

/L