Optimism på en måndag (!)

Måndag.
Normalt sett inte en källa till sprudlande glädje.
Men ibland kan även den kallaste, tristaste, gråaste, jobbigaste, segaste arbetsdagen vara något utöver det vanliga.
När det kommer värme, entusiasm, färger, lättsinnighet, pigghet inifrån.

Det är faktiskt helt underbart att vara så trött att man micro-somnar medan fingrarna fortsätter skriva på tangentbordet, så slut i huvudet att man inte kommer ihåg vad man skulle göra mellan man stängt ett dokument och öppnat ett annat, så less på allt informationsutbyte som är en del av mitt jobb och ÄNDÅ inte kunna hejda ett leende...
Bara för att en liten tanke sökte sig på irrvägar till ett litet vakuum så fyllt av lyckobubbel att inget negativt hittar dit.

Att le (oavsett om det syns utåt eller inte) sig genom en av de motigaste måndagarna jag haft på länge är ett tecken på att jag mår ganska bra här i livet.

Så försök hitta orsaker till att le, mina vänner!
Det gör gott.

=)